07/12/2017

Sociala medier, bekräftelsens mamma?

Bekräftelse, kändisskap och ”sponsring”. Del 1, VI – Var står vi i det hela..

Dessa rader kommer jag troligen få både ris och ros för, eller – jag postade lite av detta på Instagram Story, och bemöttes enbart positivt. De som tar illa vid sig kanske snarare inte säger någonting (tappade faktiskt x antal följare efter dessa stories på Instagram).

Vissa kanske tar illa upp. Det är absolut inget illa ment eller dömande!

Hur billigt kan folk sälja sig själva,- för bekräftelse? (Jag är själv smått beroende av någon form av bekräftelse, läs; ”likes”, annars hade jag troligen tagit bort min Instagram för länge sedan – vilket jag återkommer till i del 2).

Men hur viktigt är det att acceptera ett dåligt ambassadörserbjudande bara för att få en extra följare eller stolt kunna kalla sig sponsrad? Idag har de flesta Instagram, så termer som Ambassadör, Story, Post, mm. är relaterat till just Instagram, för er som läser och inte är insatt och således inte förstår vad jag skriver om.

Till och från får jag sponsorerbjudanden, ambassadörserbjudanden och/eller samarbetsförslag. Ibland är det mindre summor pengar med, ibland prylar och ibland är det…ja ingenting överhuvudtaget att hänga i julgranen. Jag är glad över att få dessa, såklart. Ibland är det riktiga guldkorn som man har nytta av i vardagen, vissa grejer har ett visst värde som man annars skulle offra själv. I veckan fick jag en förfrågan om ett samarbete med ett visst företag. De erbjöd mig ”en personlig rabattkod till mina följare” och ”möjlighet att synas på deras konto för att öka min fanbase”. Say whuuut!? Således skulle detta företag nå ut till cirka 16 000 personer genom bara mig och jag skulle få rabattkod och möjlighet till fler följare i utbyte!? I mina ögon ser jag detta som att de utnyttjar mig till fullo, om jag hade accepterat det. Ta fram miniräknaren, vad blir deras kostnad för denna typ av marknadsföring i förhållande till vad de får? Tyvärr är många av oss medelsvenssons så kåta på uppmärksamhet att vi accepterar detta. 

Att då, under samma kväll som jag fått erbjudandet, ser jag att en hel del bekanta under veckan gör ett inlägg med denna ”samarbetspartner”. Troligen har de fått ett snarlikt erbjudande. Men…varför? (Nu är detta bara ett exempel). Säg att det finns en produkt för 50 kr. Ett hypat företag gör samma produkt med lite coolare design och säljer sin produkt för 200 kr. Nu vill de att jag helt enkel ska be mina följare (bland annat killar i tonåren som ser upp till mig och tar åt sig av mina tips) ska gå och köpa deras produkt för 150 kr mer än originalet. Det är fan lurendrejeri ut i fingerspetsarna. Ska jag göra sådan marknadsföring åt ett företag gör jag det inte gratis! 1. Jag skall ha någon form av ”belöning” av det och 2. Jag skall kunna stå bakom produkten till 100 % om jag skall tipsa andra om det. 

Snittlönen för en medelsvensson år 2017 är 25 papp i månaden. Säg att man handlar 2 kg protein, någon PWO och kanske vitaminer för den hobby man lever för. Det är 1 000,- ish i månaden. 1 000 kr som för oss hälsomedvetna människor, hade kunnat gått till krogen istället om vi inte hade träning som största intresse. Är det då så pass viktigt att göra gratis reklam för ett företag, för att få kalla sig sponsrad, få en mindre rabatt och en produkt som gått ur lager som företaget inte lyckas sälja? Det kan inte handla om pengen för många. Det måste ha med bekräftelsen/egot att göra, eller har jag fel? En ny följare är en bit längre på vägen mot kändisskap..kanske. Det var vad jag fick som svar av en som gått med i ett sådant här samarbetsavtal.

Detta är bara öppna frågor och tankar. Fortfarande inget dömande mot någon. Jag själv har sponsorer – jag tycker det är najs. Det är produkter jag står för, personer bakom som jag gillar och det är givande avtal för båda parter. -Så, jag dömer ingen..som sagt!

Bekräftelse, kändisskap och ”sponsring”. Del 2, JAG – min egen ställning i det hela..

Jag skaffade Instagram kring 2012 i samband med att ”alla andra” gjorde det. Det var en rolig grej att dela bilder med bekanta. Jag fick sjukt snabb respons, fick många följare, ögonen öppnades för ”den där 18-åringen med sjuk fysik”. Det stärkte mig, mitt ego, som tidigare varit en utsatt och osäker pojk. Vidare började jag tävla, fick någon typ av sponsring, spridning i olika media, med mera. I och med all uppmärksamhet rullade såklart företaget på bättre och bättre, som är relaterat till fitness.

Till slut började det kännas som ett tvång. Att ladda upp den perfekta bilden, jaga följare, dela mitt liv med alla… för jag hade inte någon nära att dela det med IRL, kanske (?). Att höra att man inspirerade människor gjorde såklart att man inte ville göra andra besvikna. Men inte fan bryr sig andra egentligen, på djupet, huruvida jag som person postar bilder på Instagram eller ej… Alla har nog med sitt!

Jag anser att de som är riktiga ”influencers” som har sjuuukt många följare, och säkert gör stora pengar på varje bild de laddar upp, gör det bra. De har ju skapat sig en inkomst, en plattform att bygga något vidare på, det är liksom en annan sak.

Men tillbaka till ursprungsfrågan i del 1 – är det värt att sälja sig billigt för en extra följare eller like, om du likt mig, bara är en i mängden på medien Instagram?

Idag känner jag inte samma behov av att använda Instagram. Jag hoppas kunna dra ned på användandet BIG TIME för mitt eget välmående. Tänk vad mycket annat man kan lägga tid på istället för att kolla Instagram. Lära sig saker, upptäcka saker, umgås, mm. Och när jag väl lägger upp en bild, göra det med glädje och ett syfte. Inte bara för att. -Jag kommer troligen ha någon typ av medie (kommer säkert något annat än Instagram i framtiden som blir dess motsvarighet) att dela med mig av min träning, kost, tävlingar och till viss del mitt liv.

-För om mamma kan kolla min Instagram via datorn när jag inte är hos henne, är det bra.
-Kan jag få en ny klient, är det bra.
-Kan jag inspirera och motivera någon, är det bra.
-Kan jag behålla mina nuvarande sponsorer, är det bra.
-Kan jag få inbjudningar till exklusiva fester och förhandsvisningar, är det bra.

Ser ni hur jag sakta men säkert börjar med grunden och trappar uppåt på väg till bekräftelse och kändisskap, igen, trots att jag på något vis försöker tala mot det? Det är ett svårt ämne. Men en sak är säker, jag kommer dra ned på mitt Instagrammande!

Det övriga livet har jag ju faktiskt funnit någon att dela allt det viktiga med. Så vi får se om jag förblir en slav under bekräftelsens mamma, Instagram, eller om även jag växer upp och faktiskt kan minska mitt beroende av likes..

But after all, en like är alltid en like..

 

Ni som följer mig, eller läser min blogg vet att det är väldigt sällan jag skriver här. Men när jag väl gör det drar det ofta ifrån. Jag skriver mycket för min egen skull. Mitt huvud är ofta på högvarv. Jag överanalyserar det mesta, reflekterar och pratar med mig själv. Huvudet liksom fylls på och precis innan det exploderar brukar jag skriva av mig. De senaste 1.5 åren har det hänt otroligt mycket i mitt liv, kanske inte så spännande för någon annan. Men som en ”årskrönika” eller något liknande tänkte jag sammanfatta den senaste tiden. Mest för att få skriva av mig och göra plats för nya erfarenheter, tankar och intryck. Vill ni ta del av detta så är det troligen kring mellandagarna det kommer upp.

 

//Calle

Tyngre
Nocco
Gavelo
Barbells