25/06/2016

Framtiden

Haha. Ja. Som vanlig, kan det vara 1-2 månader sedan senaste blogginlägget?

Det kan bli ett något flummigt inlägg dock. Så sjukt mycket tankar som jag samlat ihop i anteckningarna i telefonen och försökt slå ihop. Jag slänger in en hel del bilder här och där. Antar att det är roligare att läsa något med bilder :) Här är platsen som jag skriver detta inlägg ifrån…20160624_225232

Ahh..aja… Mina tankar har gått så fram & tillbaka senaste tiden. Tävla eller inte tävla till hösten? Jag är trött. Kroppen känns trött. Jag vet att jag bör vila & ge min kropp en rejäl chans att återhämtas och på lång sikt bygga kvalité för att konkurrera som senior.

Liksom, jag börjar blöda näsblod så snabbt jag anstränger mig något hårdare. Jag har mitt knä sedan många år. Även ljumsken med ett fint operations-ärr. Dessutom började jag för 1.5 år sedan få ont i högra latsen som med tiden spridit sig över hela höger del av ryggen. Detta pga snebelastning genom knäoperationen. Detta har gjort att höger axel ”hänger” & nacken är mindre. Dessutom har jag lagt mycket fokus just på att utveckla ryggen, vilket har gjort att jag lyckats få en fin överansträngning i höger underarm. ”Jag som PT borde ju veta hur man tränar”. Men troligen för tunga vikter, för lite kontakt på rätt ställe & ett stressigt utförande.

Varför inte bara vila då? Revansch-sug framför allt tror jag. Sista chansen som junior. En stolthet som säger ”Måste Måste Måste bevisa att jag är bäst”. Samt en rädsla om ensamhet (?) I 4 år har jag tävlat & levt i fitnessbubblan. Jobbat med det. Umgåtts med sådana människor. Bra sponsorkontrakt. Räknat varje kalori, förutom glassen då.. innan det hade jag hockeyn på rätt hög nivå jag levde för. Tror jag har en rädsla, som ett litet barn att släppas ut på torget utan sin mamma i hand.

Ensamhet, vadå? Jo.. Det är en sak som varit med mig större delen av livet. Jag är en sk. ”ensamvarg”. Jag sitter gärna ensam hemma när jag har en ledig stund. Eller går ut i skogen och sitter för mig själv. Hav & sjö är ännu bättre. Älskar det. Men det är vissa gånger ensamt. Jag har en liten bekantskapskrets. Jag behöver vara själv. Jag kan fnysa ifrån rätt rejält även om det inte är rätt alla gånger. Jag säger vad jag tycker och ibland kan jag nog upplevas som bitter samtidigt som jag annars kan upplevas som väldigt glad. Detta har förstört en del relationer för mig. Både vänskapliga och även gällande kärlek.

Ni vet den där känslan när man har någon vid sin sida, allt är perfekt, någon man kan vara sig själv hos. Vara tyst med. Göra bort sig med. Någon som gillar en för den man är. Den känslan är jag rädd att inte få uppleva igen. Jag har sumpat den förut. Jag är kräsen. Och de gånger jag umgåtts med någon lite närmare har jag ofta varit den som gör att det inte fungerar. Jag har för mycket för mig själv. Stora mål. Inget får vara i vägen för mig. Om någon inte tycker som jag blir jag irriterad och fattar ungefär inte hur någon kan tycka annorlunda än mig. Samtidigt tål jag inte folk som inte har egna åsikter och som gör allt jag säger. För jag har väldigt lätt att ta kommando och styra, det finns liksom naturligt. Så det är en jävla labyrint. Haha.

Det jag vill säga är att i och med alla tävlingar har jag haft en ursäkt att inte behöva umgås med någon. Jag har alltid tänkt; ”jag har ju en tävling på gång så därför är det OK att sitta här själv”. Men vad händer nu när jag inte har en tävling på gång? Förstår Ni tanken?

Jag var ute med några från jobbet här om helgen och träffade på en gammal vän, Dan, som jag tränade och umgicks mycket med förr. Han sa: ”Calle, det är så sjukt kul att umgås med dig. Men fan vad du dissade mig när du började tävla. Du slutade bara höra av dig”. Hur många har jag inte gjort så mot? Många antagligen.

Det är en sak att vara ”populär” på sociala medier. Det är SUPERKUL att folk kan komma fram på ICA i nån random stad och fråga om att få ta en bild. Jag älskar det. Men det hjälper inte i det här läget. Vem vänder jag mig till när jag behöver någon som mest? Inte Instagram i alla fall..

Och det här med att inte vara i tävlingsform. Det skrämmer mig också. Under dieter lägger jag mycket tid på mig själv. Lite plastic fantastic. Jag gör ögonbryn, jag färgar håret och klipper mig väldigt ofta, mm. Jag får mycket fina kommentarer för utseendet. Men, POUFF, så äter man lite mer och dricker lite mer och kör lite mindre cardio – PANG – jag sväller såklart upp, helt normalt. Men jag har svårt att acceptera det. Jag tycker att jag blir fet i ansiktet och magen fram för allt. Jag tycker det är jobbigt. Jag känner mig ofin, ofräsch, fet, etc. Och det i sig utstrålar ju en jävla osäkerhet. Dessutom vet jag att detta inte är fallet, det är bara jag som ser det så. När jag jobbar med klienter är jag väldigt mycket på om detta, det är helt normalt, man ska acceptera sig som den man är, etc etc. Men det är svårt när det kommer till en själv. Skumt sånt där.

Återkommer till detta.

_______________

Dock har jag väl både lyssnat på de som är insatta & riktigt duktig samt kommit fram till att,- om jag tävlar i höst, vad ger det mig? Jag har som junior vunnit SM, varit i Final i VM & kommit 2a & 9a på EM. I år får jag inte åka på VM även om jag skulle vinna SM, för jag presterade för dåligt nu senast. Så det skulle alltså ”bara” vara SM.

Jag är inte tillräckligt motiverad för det, det skulle innebära en jobbig diet. En inte så rolig diet. Och då räcker man inte mot de killarna som tävlar i år. CBB blir mer & mer populärt här och grabbarna är sjukt duktig.

Dock har jag precis fått prel. klart med ett sjukt fint sponsorerbjudande som kommer backa mig fullt ut mig trots att jag inte ska tävla på ett tag. Det känns sjukt häftigt & proffsigt. Det sista ska bara bli klart så kommer jag gå ut med det.

Min karriär inom Bodybuilding & Fitness (so far):

Tammerpokalen CBB/BB Sr -12 3a
SM-Kval BB Sr -13 2a
SM BB Jr -13 4a
SM CBB Jr -14 1a
VM CBB Jr -14 6a
Tynge Classic 1 CBB Sr -15 4a
EM CBB Jr -15 2a
Battle Of Scandinavia CBB Sr -16 1a + overall
Sweden Grand Prix CBB Sr -16 5a
EM CBB Jr -16 delad 9a

Jag fick iaf med mig 2 st guld denna sista säsong vilket (placeringsmässigt/vinnarskallen) känns bra.

Nytt mål är satt & planen dit är så gott som klar. 2013 skrev jag på min Instagram att jag ska vinna SM 2015. Men det blev -14 istället. Nu är mitt mål att som senior vinna SM 2019, därefter ta en plats på Nordiska samma år för att fortsätta med EM 2020.

Men som syrran sa; ”du kommer hinna bli världsmästare i något annat innan dess”. Lite skrämmande, men på sett & vis helt riktigt. Jag kan inte göra något halvdant, och jag har nått mitt mål med hela denna cirkusen vilket var att vinna SM. Allt annat har bara varit en sjukt fin bonus. Jag hade ju även mina mål som liten grabb; ”Att vinna något, att bli känd och att synas i div. medier”. Så risken är väl att jag blir ”mätt” och hittar något annat….piano, rally eller ja.. extremsport?

Nu väntar alltså en redig ”OFF”season, ev. plugg på universitet kommande 4 åren (om jag blir antagen), en del resande & nya upplevelser i livet. Och glass. Men fram för allt. Finna en distans till mig själv. Hitta vem jag är. Hitta ett lugn. Acceptera mig för den jag är och lära älska mig själv även när utseendet inte är tävlingsklart. Växa upp och mogna till liksom. Antar att det kommer om jag bara får ta mig igenom det här och ge mig själv lite tid. Inte sätta så höga krav på mig inom närmaste. Leva som en svennebanan ett tag.

I skrivandes stund sitter jag på klipporna vid en sjö i Finland (se första bilden) kl. är strax efter 23 och det är midsommarafton. Det är soligt, vindstilla och varmt. Magiskt. Har dessutom fått avnjuta en god middag hos föräldrarnas ställe här, UTAN att behöva tänka på kalorierna. Men det är svårt!

Gällande byggningen då, som avslutande ord. Fokus kommer såklart ligga på att få en, enl mig, tilltalande, fin, symmetrisk fysik vilket innebär ett par, 3 kilon fördelat på överkroppen.

__________________________________________________

Lite annat då..

Det har blivit en del häng med både familj och vänner :D
IMG_09591 IMG_12751 IMG_18041 IMG_20160611_151945 IMG_20160617_174649

Gotta Love Snap Chat Screen ShotScreenshot_20160527-133903 IMG_20160620_065958 Screenshot_20160529-092722 Screenshot_20160622-180013 Screenshot_20160622-180027

Jag har klättrat i berg :D Superkul.20160514_143203

Jag är med i BODY MAGAZINE´S juli nummer med ett eget repotage. Samt att jag är lite omnämnd i maj numret och juni numret. Vilket är superkul. Bilder tagna av Seth Janson och Muscle.se 20160623_074142 20160623_074118 20160623_073544 20160623_073639 20160621_183523 20160623_074251 20160623_074529

Gällande jobb har ju Robin tävlat på Tyngre Classic 3 i AF där han kom 4a. Mitt första coachinguppdrag inom atletiskt fitness.

Nu senast har Kim & Mohammed tävlat på Alströmerpokalen nu i mitten av juni. Båda tog hem en 7e plats var. Tror det var 12-15 st i deras klasser. Imponerande hur kvaliteten ökar för varje år på dessa ”nybörjartävilngar”. Haha. Hade jag ställt upp med fysiken jag kom 3a med på Tammerpokalen, skull jag inte vara topp 6 i alla fall.PhotoGrid_1466617149672 IMG_20160618_152218 IMG_20160619_154347

Både Mohammed och Kim har gjort riktigt riktigt fina resor. Båda har sin historia. Jag går inte in på det mer här. Men ett par bilder på dem kommer här. (Så snart jag har tid ska jag samla ihop för/efterbilder på så många klienter som möjligt senaste tiden).20160622_192741

__________________________________________________

Stort tack för allt stöd till alla fina där ute som följer mig och stöttar mig.
Är sjukt kul att få mail från alla världens hörn och höra hur jag inspirerar vissa.
Att få just ta det där kortet på ICA med någon.

Stort tack även till:
TYNGRE OCH TEAM TYNGRE
NOCCO
GAVELO
MAX FITNESS STORE

Den här sista bilden tycker jag ändå ger en ärlig bild av mig hur jag är och hur jag ser ut…haha! :D (Tagen av Linnea Enstedt)20160608_093223

Tyngre
Nocco
Gavelo
Barbells